Dialog & Kommunikation

On being – undviker de enkla svaren, välkomnar komplexitet och bjuder in olika perspektiv

onbeing-logo_1-thumb-600x255-16322.jpg

Varje vecka släpps ett nytt avsnitt av podcasten On Being där journalisten Krista Tippett tar sig an tidlösa frågeställningar tillsammans med en inbjuden gäst. Avsändaren är organisationen On Being som aktivt verkar för att “look behind and beyond the news cycle, attending to the human change that makes social transformation possible across generational time.”

Krista Tippett.jpg

Krista Tippett är amerikansk journalist och tidigare diplomat, som tidvis bott i Europa. Hon har bland annat tilldelats the National Humanities Medal av dåvarande president Barack Obama med motiveringen:

On the air and in print, Ms. Tippett avoids easy answers, embracing complexity and inviting people of every background to join her conversation about faith, ethics, and moral wisdom.

Vi har tidigare skrivit om hur vi på Länka inspireras av samtal som vågar stanna kvar i de stora frågorna, samtal där perspektiv och idéer får chans att brytas mot varandra och som tillåter nya insikter att utvecklas (läs vårt inlägg). On Being är en sådan arena som vecka efter vecka bjuder in till reflektion och tanke. Tillsammans med intressanta gäster utforskar Krista Tippett mängder av olika ämnen.

Inför jul och ledighet vill vi passa på att tipsa om dessa fantastiska samtal som öppnar upp för nya tankar och reflektion. Varje avsnitt släpps i två versioner; en redigerad och en oredigerad. Vi rekommenderar starkt att lyssna på de oredigerade samtalen som bjuder in till en mer nära och transparent upplevelse.

God jul!


Mary Parker Follett – tidlösa idéer som skapar värde idag

The essence of society is difference, related difference. ´Give me your difference´ is the cry of society to every man” “Give your difference, welcome my difference, unify all difference in the larger whole – such is the law of growth

bk dec 18.jpg

Den 11 december stod Länka värd för ett författarsamtal med Gunnela Westlander, som sedan 1960-talet är verksam som arbetslivsforskare och författare. År 2017 utkom hon med boken Aktivist för mångfald och interaktion – Pionjären Mary Parker Follett. Under året som gått har vi på Länka på olika sätt kommit i kontakt med Mary Parker Folletts tidlösa idéer, framförallt i internationella sammanhang. Vi har kommit att fängslas av hennes perspektiv och sett ett värde av att aktivt sprida hennes tankar i Sverige.  

dec+18.jpg

Samtalet ägde rum på Götagatan 58 i Stockholm, i möteslokalen Salongen som inretts av AddGender inspirerat av 20-talets Flappers, kvinnorna som bröt dåtidens normer och agerade för förändring. Mary Parker Follett (1868-1933) var samtida med dessa kvinnor. Hon var verksam i USA och som kvinna bröt hon ny väg. Follett var mångsidig och nytänkande och var aktiv i en tid då arbetslivet var statt i en snabb omvandling, precis som idag. Hon talade redan på sin tid om utvecklingsprocesser och de nya lösningar som kan uppstå mellan perspektiv och kunskapsområden.

Intresset för Parker Follett har genom historien gått i vågor och nu är det på uppgång igen. Ett av hennes huvudspår är vikten av att ständigt lyfta in alla perspektiv på en situation och att uppmuntra olikheter att mötas. I dagens samhälle är vi vana vid att ”boxa” in frågor och separera dem från varandra. Det finns en tilltro till att komplexiteten minskar och effektiviteten ökar ju mer vi ”renodlar” och likformar. Våra organisationer är uppbyggda i nivåer, avdelningar och enheter och när vi människor rör oss i dessa strukturer skapas snabbt beteenden och relationer i enlighet med dem som därmed också förstärker dem.

Parker Follets anser att vi behöver tänka radikalt annorlunda i hur vi organiserar oss. Istället för att ledningen i en organisation separerar människor i olika enheter, i tron om att detta är bästa sättet att skapa effektivitet, så bör vi snarare samla de individer som berörs och låta gruppen gemensamt besluta om vad som är mest effektivt. I grunden för Parker Folletts resonemang finns en starkt erkännande syn på människor. Gunnela Westlander skriver om Parker Folletts tankar om vikten av att se människors agerande och reagerande på varandras idéer, som en social process som främjar utveckling:

…agerande och reagerande inom samma process lockar fram skillnader som i sin tur integreras till en helhet. Det är denna ömsesidiga aktivitet, gruppmedlemmarnas slingrande sammanflätningar, som är den sociala processen. (…) Man bör välkomna skillnader, de gör livet rikare, anser hon. Att ignorera dem är det mest ödesdigra misstag man kan begå i politiken, i industrin eller internationella sammanhang.

Det hon beskriver är någonting som aktualiseras på ett tydligt sätt i samverkan och som gör att samverkan upplevs som särskilt utmanande. I samverkan måste vi vara i komplexiteten och ta oss tiden att tillåta olika perspektiv för att frigöra potentialen i just samverkan. Här kan Parker Follett vara en inspiration, vars idéer och tankar från 100 år tillbaka är minst lika aktuella idag. 

Tack alla ni som kom och bidrog med kloka insikter den 11 december! Vi ser fram emot att fortsätta utforska Mary Parker Follets idéer under 2019.

Det goda samtalet - om att stanna kvar i frågorna och tillåta tystnaden att ta plats

Vi tror på kraften i det goda samtalet. Särskilt i en tid där snabba debatter och konflikt dominerar det offentliga utrymmet.  Det finns någonting mycket starkt i att ta del av ett samtal som vågar stanna kvar i frågor och utforskande och som inte omedelbart söker sig till svar och lösningar. Att våga vara i frågan, att stanna i det odefinierade, skapar en kraft som är mycket starkare än att hitta ett svar eller komma till en snabb slutsats. 

IMG_0609.JPG.jpeg

För snart ett år sedan upptäckte vi de samtal som Per Johansson och Eric Schüldt för inom ramen för podcasten Myter och mysterier, och tidigare i serierna Kunskapens träd och Människan och maskinen. Per och Eric har utvecklat en form för sina samtal där utforskandet och nyfikenheten är i centrum.  Målet är inte att komma fram till en gemensam slutsats eller vinna en diskussion utan snarare att fördjupa ett gemensamt tänkande. Genom att knyta an till varandras tankar och vända och vrida på resonemang på ett transparent och prestigelöst sätt stannar de ofta upp i en tanke och tillåter tystnaden att ta plats mellan meningarna. Det är i den tystnaden vi kan få en förnimmelse om att någonting händer i mötet mellan deras - och våra egna! - tankar, frågor och perspektiv.
 
Torsdagen den 6 september flyttade detta samtal tillfälligt in på mötesplatsen Nav i Nacka. Temat för samtalet var digitalisering. Deltog gjorde också Darja Isaksson, Generaldirektör på Vinnova. På scen inför publik samtalade dessa tre personer om ämnet "digitalisering" med en länk till publiken genom Länkas Karoline Bottheim. Tanken med detta samtal var att experimentera med att skapa en "störning" i en etablerad samtalsform. 
 
Det finns mycket intressant som skulle kunna nämnas om innehållet i det samtal som fördes, men minst lika intressant var det att ta del av hur perspektiven bröts mot varandra och hur det uppstod någonting nytt när Darja tog plats mellan Per och Erik. Att ta del av ett samtal där positionerna emellanåt var långt ifrån varandra, men där samtalet ändå lyckades stanna kvar i ett utforskande och där debatterandet fick ta ett steg tillbaka till fördel för lyssnande och reflektion, var minst sagt inspirerande. 
 
Under hösten kommer ytterligare två kvällar arrangeras på Nav där Per och Eric fortsätter sina samtal om stora frågor i vår tid tillsammans med en inbjuden gäst. Den 11 oktober sker det tillsammans med Pernilla Glaser med fokus på Samhällsbygget och den 8 november med Lotta Lundgren på temat Bildning. Vi rekommenderar varmt detta format - inte minst som en motvikt mot den annars debattunga och argumenterande samtid vi just nu befinner oss i. 

En relationell värld - reflektioner från Färöarna

79360643-UhJ8D.jpg

Vi är på en plats mitt i Atlanten, på de vackra Färöarna… och utforskar, tillsammans med praktiker och forskare från hela världen, hur vi kan kommunicera och samspela för ett bättre samhälle.

Konferensen vilar på en grund som utgår från att vi skapar vår verklighet genom sättet vi pratar om den – vilka ord vi använder, hur vi relaterar till varandra och varandras perspektiv. Det är kommunikation och relationer som är i fokus. Hur kan nya perspektiv på kommunikation och relationer hjälpa oss att förnya våra organisationer, våra arbetssätt och vår samverkansförmåga?

Vi är alla (i alla fall i västvärlden) vana vid att prata om oss själva och verkligheten som uppdelad i separata och oberoende enheter. Detta är ett djupt rotat tankesätt som påverkar hur vi beskriver situationer och även det som händer mellan oss, i våra relationer med andra. Konsekvenser av detta synssätt blir att vi lätt kan hamna i argumentation, förhandling och debatt. En person har rätt och den andra har därmed fel. En vinner och den andra förlorar… ett antingen-eller synssätt. Om jag ser mig själv som separerad från alla andra, kan det bli svårt att känna tillit. Hur ska jag veta vad som pågår i andras separata världar? Relationer kan ses som ”investeringar” eller en ”kostnad” som innebär att göra avkall på oss själva – för att i slutändan få en vinning för oss själva. Det är alltså jag själv som separat enhet som är utgångspunkten.

Med det sagt, försöker vi nu i stället se på världen från ett annat, relationellt, och samskapande perspektiv.

Vad kan detta synssätt innebära och vad öppnar det upp för?

Att se på världen från ett relationellt perspektiv innebär att det är interaktionen mellan oss, själva processen av koordinering och samskapande, som är det intressanta att titta på och utforska. Vi blir, utifrån detta synsätt, till i vår interaktion och i hur vi koordinerar oss.

“You make me into what I am and I make you into what you are. It is in continuous motion. I mean nothing until you bring me into meaning. But you could not bring me into meaning without me. There is not a me without you and not a you without me. What we are making lies in the coordinated action.” (Kenneth Gergen)

Att inta ett genuint relationellt perspektiv på det här sättet utmanar våra vana tankemönster eftersom vårt vardagsspråk till stor del bygger på en uppdelad verklighet. Det finns ord som ”du” och ”jag”, men inte ett ord som ”dujag”. I vårt språk är substantiven ofta i fokus. Det finns många ord för det vi är tillsammans, men inte så många för det vi skapartillsammans.

Varför tycker vi att det är viktigt att lyfta det här perspektivet i samband med samverkan?

Samverkan som begrepp och arbetssätt handlar om att samskapa något nytt emellan – mellan perspektiv, kompetensområden, organisationer, kulturer, språk etc.

“Collaboration is the co-creation of something that did not exist before”(Larry Espe)

Om vi vill skapa något nytt på riktigt, blir sättet vi interagerar med varandra på samt hur vi ser på våra relationer och interaktioner, avgörande. Vi tror att detta perspektiv kan gynna oss i samverkan. Det kan hjälpa oss att förstå vad som händer på ett nytt sätt, hur vi kan skapa bättre sammanhang och förutsättningar för ett förnyat samskapande. Vi ser att de samverkansprocesser som verkligen lyckas nyskapa har en förmåga att ta den relationella processen på allvar.

Efter den här konferensen tror vi ännu mer på värdet av att sätta fokus på de relationella processerna. Och ser så mycket potential i att det finns så många tillvägagångssätt och metoder som kan hjälpa oss med detta!