samtal

Hur skapar vi samtal som möjliggör att vi kan ta oss an vår tids stora samhällsutmaningar?

perspektiv

En starkt bidragande orsak till att vi på Länka spenderar mycket av vår tid åt att fundera på hur vi kan stärka våra samverkansförmågor, är att dessa förmågor blir allt viktigare när vi tar oss an de stora samhällsutmaningar som vi står inför, eller som vi redan befinner oss mitt i. Det kan handla om frågor såsom klimatförändringarna, den demografiska utvecklingen, hälsa och ohälsa, migration och integration, urbaniseringen osv. Dessa samhällsutmaningar innebär hög grad av komplexitet och oförutsägbarhet och det som kännetecknar dem är att ingen aktör äger vare sig problemet eller lösningen. Problemen och lösningarna är samägda.

 

Nyligen upptäckte vi på en podcast där Sylvia Schwaag Serger, prorektor på Lunds universitet och Per Olsson, forskare i hållbar utveckling på Stockholm Resilience Centre samtalade tillsammans med Darja Isaksson, GD på Vinnova om bland annat vikten av nya samverkans- och arbetssätt för att skapa en hållbar värld. Deras samtal kretsade kring det som vi ser som så centralt för att ta oss an stora samhällsutmaningar. Vi på Länka ser att det kräver att vi funderar på just hur vi samverkar och kombinerar olika perspektiv för att ta fram nya lösningar. Rent praktiskt kommer det ner till hur vi kan ta tillvara och kombinera kunskap från vitt skilda håll. Det innebär att vi måste fundera på hur vi involverar olika organisationer, kunskaps- och vetenskapsområden och även politikområden. Flera samhällsfrågor kommer även att kräva att vi stärker vår förmåga att se saker utifrån ett större helhetsperspektiv, trots att vi är vana vid att se frågeställningar utifrån vårt eget perspektiv eller kunskapsområde.

 

På Länka ser vi att en viktig förutsättning för att utveckla nya arbetssätt är vårt sätt att föra samtal och dialog. Det tänker vi blir avgörande för att vi ska kunna vara öppna utifrån vårt perspektiv, lyssna på andra perspektiv och tänka tillsammans kopplat till framtidens lösningar. Hur kan vi skapa andra typer av samtal mellan perspektiv, kunskapsområden och organisationer? Det tänker vi fokusera än på ännu mer under 2019 och hoppas ni vill följa oss på den resan!

Det goda samtalet - om att stanna kvar i frågorna och tillåta tystnaden att ta plats

Vi tror på kraften i det goda samtalet. Särskilt i en tid där snabba debatter och konflikt dominerar det offentliga utrymmet.  Det finns någonting mycket starkt i att ta del av ett samtal som vågar stanna kvar i frågor och utforskande och som inte omedelbart söker sig till svar och lösningar. Att våga vara i frågan, att stanna i det odefinierade, skapar en kraft som är mycket starkare än att hitta ett svar eller komma till en snabb slutsats. 

IMG_0609.JPG.jpeg

För snart ett år sedan upptäckte vi de samtal som Per Johansson och Eric Schüldt för inom ramen för podcasten Myter och mysterier, och tidigare i serierna Kunskapens träd och Människan och maskinen. Per och Eric har utvecklat en form för sina samtal där utforskandet och nyfikenheten är i centrum.  Målet är inte att komma fram till en gemensam slutsats eller vinna en diskussion utan snarare att fördjupa ett gemensamt tänkande. Genom att knyta an till varandras tankar och vända och vrida på resonemang på ett transparent och prestigelöst sätt stannar de ofta upp i en tanke och tillåter tystnaden att ta plats mellan meningarna. Det är i den tystnaden vi kan få en förnimmelse om att någonting händer i mötet mellan deras - och våra egna! - tankar, frågor och perspektiv.
 
Torsdagen den 6 september flyttade detta samtal tillfälligt in på mötesplatsen Nav i Nacka. Temat för samtalet var digitalisering. Deltog gjorde också Darja Isaksson, Generaldirektör på Vinnova. På scen inför publik samtalade dessa tre personer om ämnet "digitalisering" med en länk till publiken genom Länkas Karoline Bottheim. Tanken med detta samtal var att experimentera med att skapa en "störning" i en etablerad samtalsform. 
 
Det finns mycket intressant som skulle kunna nämnas om innehållet i det samtal som fördes, men minst lika intressant var det att ta del av hur perspektiven bröts mot varandra och hur det uppstod någonting nytt när Darja tog plats mellan Per och Erik. Att ta del av ett samtal där positionerna emellanåt var långt ifrån varandra, men där samtalet ändå lyckades stanna kvar i ett utforskande och där debatterandet fick ta ett steg tillbaka till fördel för lyssnande och reflektion, var minst sagt inspirerande. 
 
Under hösten kommer ytterligare två kvällar arrangeras på Nav där Per och Eric fortsätter sina samtal om stora frågor i vår tid tillsammans med en inbjuden gäst. Den 11 oktober sker det tillsammans med Pernilla Glaser med fokus på Samhällsbygget och den 8 november med Lotta Lundgren på temat Bildning. Vi rekommenderar varmt detta format - inte minst som en motvikt mot den annars debattunga och argumenterande samtid vi just nu befinner oss i. 

Ett samtal om samverkan med Hans Dahlman

73132867-otKUj.jpg

Vi har pratat med Hans Dahlman, folkhälsostrateg på Region Västmanland, om erfarenheter av samverkan och vad som kommer krävas av våra organisationer i framtiden. Hans menar att innan han gick en utbildning i samverkan, kännetecknades hans arbete mer av ett informationsutbyte än riktig samverkan. 


Vad arbetar du med idag och hur blir samverkan viktigt för dig?

- Jag jobbar främst med folkhälsostrategier, vi utvecklar planer för kommuner och län. I det arbetet handlar det mycket om att samordna. Jag ser ofta hur parter utgår ifrån sitt eget område och sin egen verksamhet och inte utifrån de behov som användaren eller klienten har. Det måste man lösa upp för att nå resultat.

"Det finns det här uttrycket att “vi höll oss till vår metod men patienten dog”."
 
- Sättet som man följer upp hos verksamheten är ofta snävt, det blir jäv-frågor. Det gjorde att jag ville ha ett nytt sätt att tänka på det här med samverkan, så då gick jag utbildningen i att leda samverkan. Jag trodde att jag hade jobbat med samverkan i hela mitt liv, men insåg då att det snarare handlade om ett informationsutbyte.

- Ofta har jag märkt att vi tror att vi samverkar när vi i själva verket inte jobbar med samma målbild. Vi skriver fina avtal mellan kommun och landsting, dels politiska avtal, som tas emot, utan att sedan förankras i den egna verksamheten eller organisationen. Det blir ofta att de som förväntas samverka inte har den mandat som krävs, då riskerar samverkan att bli tandlös.
 
 

Vad tycker du är viktigast för att lyckas i samverkan?

- Min erfarenhet av samverkan är att ledarskapet är väldigt viktigt, och det måste finnas ett tydligt syfte för gruppen. Jag stöter ofta på människor som inte känner till ledarskap inom samverkan, vilket kan leda till att det låser sig, eller att folk lättare låser sig till sin profession.

- Vi måste försöka avveckla själva professionerna i samverkan, kompetenserna behövs självklart, men professionerna kan vara hämmande.
 

Vad tycker du är speciellt med samverkan som arbetssätt?

- Jag tycker att det är enormt roligt och kreativt att jobba med samverkan istället för att jobba internt, i sin egen bubbla. Jag gillar att man hela tiden måste alliera sig på olika håll. Speciellt inom folkhälsoområdet är samverkan en nödvändighet, och vi vet att skattetrycket kommer att öka om vi inte samverkar.


Kan du berätta om en positiv upplevelse av samverkan?

- Absolut, ett exempel är ett möte jag hade mellan parter i från kommuner och landsting, där jag var en neutral part. Då nyttjade jag en del metoder såsom incheckning och time-out, vilket jag fick väldigt bra respons på. Vi lyckades skapa både en trygghet och tydlighet.

"Det är viktigt att som samverkansledare kunna lyssna in och skapa en atmosfär för kreativt tänkande."
 


Vad kommer att krävas av organisationerna?

- Det krävs en medvetenhet att framtidens samhällsbygge bottnar i hur bra man klarar av samverkan. För att uppnå god folkhälsa måste vi ha insatser från flera olika håll. Organisationerna behöver bli mer fokuserade på klienterna och minska fokus på sin egen verksamhet. Tyvärr så är fokus snedvridet idag. Det skulle aldrig gå för en biltillverkare, att inte ta till sig vad konsumenten efterfrågar och behöver.
 

Hur tror du att samverkan kommer att utvecklas i framtiden inom folkhälsovården?

- Vi kommer nog att gå tillbaka till att ta mer av ett helhetsansvar för klienterna, så som det sett ut tidigare. Vi måste gå in mycket tidigare i vår hjälp. Det kommer att krävas en ny organisation, en stiftelse på neutral plats som jobbar med folkhälsofrågorna för att få till riktigt bra samverkan.